Öjetrampen 2007
Hej!
Nu är jag hemkommen från Öjetrampen 2007. Det var en av GMOK's uttagninstävlingar till 10-mila och därför var jag anmäld i D21 ELIT som idag hade en bana på drygt 7,2km och ett bra startfält. Dock har jag haft rejält tunga ben hela veckan, antagligen sen Ultralången och den dåliga träningen innan dess. Sedan är ju inte mina fötter 100%. Vrickskydd på vänsterfoten och uppklippt sko på höger för att slippa smärtan från min ömmande häl. Med andra ord: inte den mest ultimata dagsformen.
Jag försökte hitta koncentrationen innan start och var rätt taggad. Mycket säkerhet till första, men väl där vart jag störd av en tjej som frågade om hjälp och nästan drog tag i min karta så jag flydde ganska fort utan att kolla vägval (olyckligtvis var det en långsträcka till 2an) och det resulterade i en del virr innan jag kom på rätt väg och sen väl runt 2an så läste jag fel på hyggeskanten, sprang för långt och fick vända. Även från kontrollen tyckte jag hygget var skumt och drog kanske lite onödigt över mossen, men fick 3an bra iallafall.
Ja, inledningen var ju inte den bästa, men det hade inte blivit någon direkt stor grej och jag kände mig inte lika seg som tidigare i veckan, men för mycket tankar på löpning och andra runtomkring gjorde att jag gick upp på fel höjd vid 4an och letade och fick inte ihop det. Gick tillbaka till ursprungsläget och tänkte att jag gått för mycket vänster och gick alltså nu mer höger, men inte stämde det inte. Kom ut på en liten stig och fattade inte mycket. Kom på vilken stig jag borde vart på, men följde den för att se så att det verkligen var den, och det var det. Okej, då ska jag bara upp 150-200meter i skogen. (Punkten var ett litet stup uppe på en höjd) Men var inte tillräckligt långt åt vänster och la några minuter till. Tänkte ta en nytändning, men bomma även nästa och nästa, och ja, jag tror jag bommade de flesta fram till varvningen. När jag där varit ute längre än vad ledartiden var sket jag i sista slingan och jogga imål. Resultat: Brutit.
Detta var nog även sista tävlingen jag springer med vrickskyddet. Ett jäkla gnissel och foten känns så jäkla tung! Och sen är jag trött på min uppklippta sko också. Ingen stabilitet eller nåt.
Ja-a. Nu känns motivationen nere på noll. ALLTID ska det vara nåt, som Jennie och jag konstaterade efter dagens äventyr. Nope, nu ska jag försöka träna upp mig igen, för är jag inte i någorlunda löpform funkar inte orienteringen heller. Och så hoppas jag få tag på läkare Torsten så att jag får en tid och kan se vad jag ska göra med den förbannade foten. Att springa i uppklippta skor och ha ont när jag tar på mig vanlig sko efteråt är ingen bra lösning på problemet tror jag...
Nope, ingen munter dag, men tack til Elsi-Brith som fick mig på lite bättre humör på tävlingen.
Nu ska jag börja om!
Dagens träning: OL-tävling ca 60 minuter + 10 minuter uppvärmning
Nu är jag hemkommen från Öjetrampen 2007. Det var en av GMOK's uttagninstävlingar till 10-mila och därför var jag anmäld i D21 ELIT som idag hade en bana på drygt 7,2km och ett bra startfält. Dock har jag haft rejält tunga ben hela veckan, antagligen sen Ultralången och den dåliga träningen innan dess. Sedan är ju inte mina fötter 100%. Vrickskydd på vänsterfoten och uppklippt sko på höger för att slippa smärtan från min ömmande häl. Med andra ord: inte den mest ultimata dagsformen.
Jag försökte hitta koncentrationen innan start och var rätt taggad. Mycket säkerhet till första, men väl där vart jag störd av en tjej som frågade om hjälp och nästan drog tag i min karta så jag flydde ganska fort utan att kolla vägval (olyckligtvis var det en långsträcka till 2an) och det resulterade i en del virr innan jag kom på rätt väg och sen väl runt 2an så läste jag fel på hyggeskanten, sprang för långt och fick vända. Även från kontrollen tyckte jag hygget var skumt och drog kanske lite onödigt över mossen, men fick 3an bra iallafall.
Ja, inledningen var ju inte den bästa, men det hade inte blivit någon direkt stor grej och jag kände mig inte lika seg som tidigare i veckan, men för mycket tankar på löpning och andra runtomkring gjorde att jag gick upp på fel höjd vid 4an och letade och fick inte ihop det. Gick tillbaka till ursprungsläget och tänkte att jag gått för mycket vänster och gick alltså nu mer höger, men inte stämde det inte. Kom ut på en liten stig och fattade inte mycket. Kom på vilken stig jag borde vart på, men följde den för att se så att det verkligen var den, och det var det. Okej, då ska jag bara upp 150-200meter i skogen. (Punkten var ett litet stup uppe på en höjd) Men var inte tillräckligt långt åt vänster och la några minuter till. Tänkte ta en nytändning, men bomma även nästa och nästa, och ja, jag tror jag bommade de flesta fram till varvningen. När jag där varit ute längre än vad ledartiden var sket jag i sista slingan och jogga imål. Resultat: Brutit.
Detta var nog även sista tävlingen jag springer med vrickskyddet. Ett jäkla gnissel och foten känns så jäkla tung! Och sen är jag trött på min uppklippta sko också. Ingen stabilitet eller nåt.
Ja-a. Nu känns motivationen nere på noll. ALLTID ska det vara nåt, som Jennie och jag konstaterade efter dagens äventyr. Nope, nu ska jag försöka träna upp mig igen, för är jag inte i någorlunda löpform funkar inte orienteringen heller. Och så hoppas jag få tag på läkare Torsten så att jag får en tid och kan se vad jag ska göra med den förbannade foten. Att springa i uppklippta skor och ha ont när jag tar på mig vanlig sko efteråt är ingen bra lösning på problemet tror jag...
Nope, ingen munter dag, men tack til Elsi-Brith som fick mig på lite bättre humör på tävlingen.
Nu ska jag börja om!
Dagens träning: OL-tävling ca 60 minuter + 10 minuter uppvärmning
Kommentarer
Trackback
